22 december 2009

du & jag mot världen jag vet att vi klarar det tillsammans, för tillsammans är vi oslagbara.
idag vart det ännu en dag på fältet. nu i efter hand ångrar jag att jag red, det gick så himla dåligt. och det värsta är att såhär i efter var det ju inte hans fel utan det var mitt för jag var hungrig och då blir mitt humör urkast men jag skulle ju vara vrång och rida då istället för att vänta 30 min så jag kunde äta något. då skulle jag inte fått dåligt humör och allting skulle gått mycket bättre jag förstår inte varför jag inte kan lyssna på mig själv ibland.  

men idag jobbade vi på att vara raka på raksträckor och det är ju perfekt när det finns så stora ytor att rida på men eftersom jag inte hade humöret på topp så gick det ju självklart inte bra. vissa stunder vart det okej men sen sket sig allting igen så finns väl inte så mycket att säga mer än att jag sumpade ridpasset idag och det var absolut inte thrillers fel det var bara mitt. jag och mitt humör kan dränka sig ibland jag orkar verkligen inte med det trots att det har blivit så himla mycket bättre sen jag fick thriller. men det är bara kämpa en dag så är mitt onda humör borta(speciellt när jag är hungrig). och då har jag väl bara thriller att tacka han får mig att må så himla bra. och det finns så mycket annat han & jag har klarat av på såhär kort tid som jag aldrig trodde skulle funka. men titta nu funkar de jag trodde var omöjligt och det är tack vare mig och thriller tillsammans. men nu är det också dags att börja ta hjälp utav en tränare det känner jag annars kommer vi sitta och gräva i samma hål.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0